Åland är ett ölandskap i Östersjön, mitt emellan Sverige och Finland. Det är ett autonomt landskap inom republiken Finland, med svenska som enda officiella språk.

På Åland bor ungefär 30 000 personer fördelade på 16 kommuner. En av dem är Mariehamn – residensstaden och den enda staden – med cirka 12 000 invånare. Övriga kommuner är landsbygdskommuner antingen på fasta Åland eller ute i skärgården.

Läs mer om Ålands kommuner på regeringen.ax. 

Information om Ålands kommuner från Ålands kommunförbund.

Se en karta över alla 16 kommuner på Åland, inklusive Mariehamn (Wikipedia).

Mariehamns karttjänst med grundkarta och olika visningsalternativ, bland annat stadsdelar.

Demilitariserat och autonomt

Åland har varit demilitariserat sedan 1856, vilket innebär att inga militära styrkor får vara stationerade på öarna. Åland är också en neutral zon och ska hållas utanför väpnade konflikter.

År 1922 blev Åland ett autonomt landskap inom Finland, efter att under flera århundraden ha tillhört Sverige. Den 9 juni 2022 firade Åland 100 år av självstyre.

Åland har en egen flagga, egna frimärken, egna registreringsskyltar och en egen internetdomän (.ax).

Styrning på Åland och i Finland

Åland är ett autonomt landskap inom Finland, vilket innebär att många viktiga beslut fattas lokalt. Åland har ett eget parlament (Ålands lagting) och en egen regering (Ålands landskapsregering), som ansvarar för områden som utbildning, hälso- och sjukvård, miljö, näringsliv och lokala kommunikationer.

Det folkvalda lagtinget stiftar landskapets lagar och tillsätter landskapsregeringen, som ansvarar för den allmänna styrelsen och förvaltningen.
Vissa frågor – som utrikespolitik, försvar och statlig beskattning – hanteras av den finska staten. Åland har också en egen representant i Finlands riksdag.

Finland är en republik och en parlamentarisk demokrati. Republikens president är statschef och ansvarar för utrikespolitiken och det nationella försvaret tillsammans med regeringen. Den politiska makten ligger i huvudsak hos riksdagen och regeringen, som väljs vart fjärde år.

Ålands lagting.

Ålands landskapsregering.

Kultur och vardagsliv

Åland tillhör Finland, men har sin egen rytm, ton och identitet. Mycket av vardagslivet präglas av finländska värderingar – som ärlighet, respekt för andras personliga utrymme och punktlighet – men Åland delar också djupa kulturella rötter med Sverige. Svenska är det enda officiella språket och många ålänningar följer svenska medier, traditioner och samhällsdebatter.

Samtidigt är Åland sin alldeles egna plats. Att bo här innebär att vara en del av ett litet och sammansvetsat samhälle med en stark lokal identitet, formad av havet, naturen och en anda av praktisk självständighet. Saker och ting görs ofta på ett rakt och odramatiskt sätt – och här värdesätts handling framför stora ord.

Du kan läsa mer om finländska umgängesvanor i This is Finlands guide till seder och bruk.

Folk kan verka återhållsamma till en början, men när du väl är en del av gemenskapen hittar du värme, humor och en stark känsla av tillhörighet. Att engagera sig i en förening, ett sportlag eller lokala evenemang är ett bra sätt att komma in i gemenskapen.

Språk

Det officiella språket på Åland är svenska. Till skillnad från det övriga Finland, som är tvåspråkigt med både finska och svenska som officiella språk, är Åland enspråkigt svenskt. Det innebär att all kommunikation inom landskapet, och mellan Åland och finska myndigheter, sker på svenska. Svenska används i skolor, på arbetsplatser och i det offentliga livet. Du kan också använda svenska när du har ärenden hos offentliga tjänster som FPA (Folkpensionsanstalten), AMS (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) och andra myndigheter.

Även om rikssvenska används i skolor och officiella sammanhang, ger den lokala dialekten vardagssamtalen sin egen karaktär. Här är några vanliga uttryck du kan komma att höra:

De flesta ålänningar, särskilt yngre generationer, talar engelska, och många förstår också finska i varierande grad.

Lär dig svenska

Svenska är det officiella språket på Åland, så det är mycket värdefullt att lära sig svenska. Medis (Medborgarinstitutet i Mariehamn) anordnar kurser i svenska för inflyttade (SFI).

Kurser i svenska på Åland (SFI).

Information om integrationsutbildningar och kurser på regeringen.ax. 

Information om kurser (SFI och SIA) på ams.ax.

Om du vill börja lära dig svenska på egen hand innan flytten kan du söka efter digitala kurser och resurser på webben:

Yle Nyheter på lätt svenska, dagliga nyheter på lättförståelig svenska.

www.hejsvenska.se 

www.uttal.se

Hälsningar och artiga fraser

Greetings and polite phrases
Hello! – Hej!
Good morning! – God morgon!
Good evening! – God kväll!
Bye! – Hej då!
See you! – Vi ses!
Thank you! – Tack!
Thank you very much! – Tack så mycket!
You're welcome / Here you go. – Varsågod.
Excuse me. – Ursäkta mig.
Sorry. – Förlåt.
No problem. – Inga problem.

Questions and everyday conversation
How are you? – Hur mår du?
I'm fine, thank you. – Jag mår bra, tack.
What's your name? – Vad heter du?
My name is [name]. – Jag heter [namn].
Where are you from? – Var kommer du ifrån?
I'm from [country]. – Jag kommer från [land].
I speak a little Swedish. – Jag talar lite svenska.
Can you speak slowly, please? – Kan du prata långsamt, tack?
What does that mean? – Vad betyder det?
Can you repeat that? – Kan du upprepa det?

Asking for directions
Where is [place]? – Var ligger [plats]?
How do I get to [place]? – Hur kommer jag till [plats]?
To the left – Till vänster
To the right – Till höger
Straight ahead – Rakt fram
Next stop – Nästa hållplats
I’m lost. – Jag är vilse.

In shops or restaurants
How much does it cost? – Hur mycket kostar det?
Can I have a cup of coffee, please? – Kan jag få en kopp kaffe, tack?
I would like [food/drink]. – Jag vill ha [mat/dryck].
Do you have vegetarian food? – Har ni vegetarisk mat?
The bill, please. – Notan, tack.

Practical phrases
I don’t understand. – Jag förstår inte.
I understand. – Jag förstår.
I need help. – Jag behöver hjälp.
Where is there the bathroom? – Var finns toaletten?
I’m new here. – Jag är ny här.
Can you show me? – Kan du visa mig?

Natur and klimat

Åland är en av de solrikaste platserna i Norden och har ett milt, maritimt klimat med fyra tydliga årstider. En av Ålands stora fördelar är närheten till naturen och havet. Ålänningar njuter av friluftsliv året om – från bad och skärgårdsutflykter på sommaren till lugna promenader vid havet på vintern.

• Våren kommer sakta igång i april med temperaturer på 3–7°C, och i mars gör smältande snö det blött och lerigt.
• Sommaren bjuder på långa dagar och frodig natur. Medeltemperaturen ligger kring 18°C, men det kan bli upp till 30°C. Juli är den stora semestermånaden.
• Hösten (september till början av november) erbjuder färgstarka skogar och till en början milt väder. November är ofta mörk och regnig.
• Vintern brukar börja i december eller januari med temperaturer mellan -7°C och +2°C – men det kan sjunka till -20°C. Vissa vintrar är snörika, andra grå och regniga.

Naturmiljön är rik och varierad, med röda granitklippor, hedar, lövskog och stora arealer barrskog. På Åland finns också ett rikt fågelliv och en mångfaldig flora med flera arter av vilda orkidéer.

Förbered dig för vintern

Eftersom Åland är en ö, omgiven av havet, är vintrarna ofta mildare än i omgivande områden – men ändå kalla och mörka, särskilt i december och januari. Varma vinterkläder är ett måste: en bra jacka, vinterkängor, vantar, halsduk och en mössa som täcker öronen.

Bostäder och byggnader är välisolerade och uppvärmda, så inomhus håller du dig varm även de kallaste dagarna.

En nordisk livskvalitet

På Åland väntar ett lugnt och balanserat liv grundat på nordiska värderingar: jämlikhet, respekt för naturen och stark gemenskap. Livet här präglas av en sund balans mellan arbete och fritid, med utrymme för familj, natur och välmående.

Oavsett om du flyttar till Åland för jobbet, studierna eller en ny start – här hittar du en trygg, stöttande och välkomnande miljö.

Särskilda rättigheter som ålänning

Åländsk hembygdsrätt

Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter och bedriva näringsverksamhet på Åland. Du kan ansöka om åländsk hembygdsrätt om du har flyttat till Åland, bott här oavbrutet i mer än fem år, är finsk medborgare och har tillfredsställande kunskaper i svenska.

Den åländska hembygdsrätten ger dig följande rättigheter:

• att obegränsat äga och besitta fast egendom
• att rösta och vara valbar i lagtingsval
• att bedriva näring.

Köp av aktiebostad kräver i regel inget tillstånd.

Du kan läsa mer om hembygdsrätten på Ålands landskapsregerings webbplats. 

Jordförvärvstillstånd

Om du saknar åländsk hembygdsrätt behöver du ansöka om jordförvärvstillstånd för att få köpa mark eller hus på Åland.

Som nyinflyttad kan du beviljas tillstånd att köpa en tomt under 4 000 m² på ett område avsett för fast bosättning, förutsatt att du har fast anställning eller på annat sätt kan visa att du planerar att stanna. Efter fem års bosättning beviljas tillstånd i regel utan begränsning.

Observera att köp av bostadsrätt i de flesta fall inte kräver jordförvärvstillstånd, men kontrollera alltid om det aktuella bolagets tillstånd innehåller särskilda krav.

Vid handläggningen begär landskapsregeringen ett utlåtande från kommunen, men det är inte bindande. Det slutliga beslutet fattas alltid av landskapsregeringen. Handläggningstiden är normalt två till tre månader.

Ansök om jordförvärvstillstånd hos Ålands landskapsregering.

Rösträtt på Åland

Åland har en egen lagstiftning gällande lagtings- och kommunalval.

För EU-parlamentsvalet, riksdagsvalet och presidentvalet gäller samma regler som i Finland.

I praktiken innebär det att du som är bosatt på Åland röstar i val till Ålands lagting, Finlands riksdag och Europaparlamentet. På Åland röstar du även i kommunalval. Presidentval hålls i Finland och på Åland, och Finlands president är också statschef för Åland.

I kommunalval får du rösta redan efter ett års bosättning på Åland. Du måste också ha fyllt 18 år på valdagen.

Läs mer om rösträtt på Åland hos Info Norden.

Jämlikhet och mångfald

Finland är ett av världens ledande länder när det gäller jämlikhet. Inom jämställdhet var Finland det första europeiska landet att ge kvinnor rösträtt, och det första i världen att ge kvinnor fulla politiska rättigheter – år 1906.

Finlands lagar förbjuder diskriminering och främjar jämlikhet inom alla samhällsområden. Diskrimineringsombudsmannen arbetar för att säkerställa lika rättigheter för alla, även utländska medborgare. Myndigheter övervakar också arbetsplatser för att motverka diskriminering och främja jämställdhet.

Ålands ombudsmannamyndighet arbetar för jämlikhet, icke-diskriminering och barnens, patienternas, klienternas och konsumenternas rättigheter.

Mer information om val på Åland.

Åland är ett autonomt landskap inom Finland. Här delas många av den finländska välfärdsstatens grundläggande principer, samtidigt som tjänsterna är anpassade efter lokala behov och den unika ömiljön. Målet är ett välfungerande samhälle där människor i alla åldrar kan leva ett gott liv.

Offentliga tjänster och socialt stöd

De offentliga tjänsterna på Åland tillhandahålls genom samarbete mellan Ålands landskapsregering och landskapets 16 kommuner. Det handlar bland annat om:

• barnomsorg och förskola
• skola och högre utbildning
• hälso- och sjukvård samt äldreomsorg
• arbetsförmedling och sociala tjänster.

Vem ansvarar för vad på Åland?

Kommunerna ansvarar bland annat för:

• daghem och förskola
• grundskola (årskurs 1–9)
• lokala vägar, vattenförsörjning och avfallshantering
• äldreomsorg (delvis, tillsammans med Kommunernas socialtjänst (KST))
• rådgivning till inflyttade och integrationspolitik.

Kommunernas socialtjänst (KST) ansvarar bland annat för:

• socialvård och utkomststöd
• barnskydd
• handikappservice och stöd till anhörigvårdare
• hemvård och institutionsvård för äldre (delvis, tillsammans med kommunerna)
• sociala tjänster för samtliga åländska kommuner.

Ålands landskapsregering ansvarar bland annat för:

• offentlig hälso- och sjukvård (genom ÅHS – Ålands hälso- och sjukvård)
• gymnasium och yrkesutbildning
• polismyndigheten
• miljö- och kulturfrågor
• handläggning av ansökningar om hembygdsrätt och jordförvärvstillstånd
• rådgivning till inflyttade och integrationspolitik på landskapsnivå
• arbetsmarknadsservice, inklusive arbetslöshetsförmåner och studiestöd.

Den finska staten (nationella myndigheter) ansvarar bland annat för:

• FPA (Kela): socialförsäkring, föräldraförmåner, pensioner och nationell samordning av social trygghet
• Skatteförvaltningen: skattekort och inkomstdeklarationer
• Polis, gränsbevakning och tull
• Rättsväsendet, inklusive domstolar, åklagarmyndigheten, utsökningsmyndigheter och rättshjälp
• Migri (Migrationsverket): uppehållstillstånd och medborgarskap
• Befolkningsregistrering och id-kort (via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata).

Social trygghet och rätt till förmåner

Din rätt till det finländska socialförsäkringssystemet beror på varför du bor i Finland och hur länge du planerar att stanna.

Som permanent bosatt har du i regel rätt till samma förmåner som finska medborgare. Tillfälliga boende kan ha begränsad tillgång till förmåner. EU-medborgare kan i vissa fall behålla täckning under sitt hemlands system. Även om du inte har rätt till alla förmåner kan du ändå ha tillgång till sjukvård och vissa ersättningar.

Många tjänster tillhandahålls lokalt på Åland, medan andra kommer via det nationella finska systemet.

Skatter och välfärdssamhället

Skatterna är grunden för välfärdssamhället. De finansierar offentliga tjänster som:

• hälso- och sjukvård och utbildning
• kultur och infrastruktur
• trygghet, innovation och miljövård.