Lever tvåspråkigt familjeliv på Åland

Tiina kommer från Björneborg i Satankunta och hennes man är från Sverige. Finskan och svenskan har därför alltid funnits sida vid sida i familjen, även om engelska var parets första gemensamma språk.

– I början pratade vi engelska med varandra, men i dag har vi ett helt tvåspråkigt hem. Jag har alltid pratat finska med barnen och min man svenska. Nu när de är större byter vi språk obehindrat, ibland mitt i en mening under samtalen runt middagsbordet.

Flytt utan förhandskoppling

Tiina och hennes man är kristna troende och träffades genom jobb och studier inom en internationell missionsorganisation. Ingen av dem hade någon relation till Åland sen tidigare, ändå växte tanken på att flytta hit.

– För mig var det en stark inre övertygelse om att Åland var rätt plats för oss.

Familjen bodde då i Åbo. De yngsta barnen var tre och fem år, och det äldsta skulle börja andra klass. Flyttlasset gick därför på sommaren, innan skolorna började. Först flyttade familjen till en hyreslägenhet i landsbygdskommunen Lemland, senare köpte de ett hus bara några hundra meter bort.

– Nu har vi hembygdsrätt, men det hade vi inte när vi köpte huset. Det är ett vanligt missförstånd att man inte kan köpa hus på Åland. Jag har till och med fått frågan om vi betalar skatt, säger Tiina och skrattar.

Hon får ofta förklara för familj och vänner vad självstyrelsen och hembygdsrätten innebär.

– Vi har märkt att okunskapen om Åland ofta är stor både i Finland och Sverige.

Språket öppnar dörrar

För Tiina är språket en viktig nyckel till att känna sig delaktig i det åländska samhället. Hon tipsar om att gå språkkurser och att engagera sig i föreningslivet för att både lära sig svenska och hitta nya sammanhang.

– Det lokala språket är nyckeln till människorna och samhället. Samtidigt borde det inte vara något problem för den som flyttar inom Finland, alla har ju läst svenska i skolan, så grunden finns där.

Själv har Tiina tackat ja till ett uppdrag som svensk språkambassadör. Det innebär att hon besöker finskspråkiga skolor på fastlandet och berättar om hur hon har lärt sig svenska och vilka möjligheter språket har gett henne.

Trots att svenskan dominerar på Åland är familjens tre barn ändå helt tvåspråkiga.

– Vi har valt att satsa extra på modersmålsfinska hemma, skickat barnen på finskspråkiga läger och varit mycket hos släktingar under loven.

Trivs som mångsysslare

Första tiden på Åland jobbade Tiina kvar i samma kristna organisation som tidigare. Sen valde hon att starta eget företag.

– Jag har alltid varit en mångsysslare, och det passar väldigt bra på Åland. Här är många just det.

I företaget har hon bland annat arbetat som frilansskribent, fotograf och översättare från svenska till finska, samarbetat med turistföretag och bloggat på finska om vardagslivet på Åland. När ett deltidsjobb som turneringsansvarig vid IFK Mariehamn Fotboll dök upp, tackade hon ja till det också.

– Mitt första uppdrag var Alandia Cup för 11-åringar, där många av lagen är finskspråkiga. Jag minns hur skönt det var att få jobba lite på finska igen.

Ett vardagsliv som fungerar

Tiina ser många fördelar med livet på Åland, även om det också finns utmaningar. Skattegränsen i kombination med nätshopping är en sådan, och eftersom hennes man reser mycket i arbetet kan restiderna ibland kännas långa.

– Men annars trivs vi väldigt bra. Jag gillar att ålänningarna är företagsamma och rejäla. Här finns mycket sunt förnuft. Folk har fötterna på jorden och ställer upp – om du behöver hjälp, så får du den.

Hon lyfter också fram utbudet som något som ofta överraskar.
– Åland har nästan allt. Här finns till och med både curlinghall och slalombacke. Mariehamn är också en lagom stor stad, och det mesta man behöver finns nära.

– Åland rätt plats för oss.