Mariehamns stad beslutade att ta emot cirka 15 kvotflyktingar från Venezuela under 2024. Slutligen blev det i juni 2025 som 14 venezuelanska kvotflyktingar – sex hushåll – anlände från Peru, där de hade befunnit sig i väntan på vidarebosättning. 

Finland deltar i det internationella systemet för mottagande av kvotflyktingar, som bygger på förslag från FN:s flyktingorgan (UNHCR). Finlands riksdag beslutar varje år hur många kvotflyktingar landet ska ta emot och en kvotflykting kommer bara till Finland när det finns en kommunplats. 

Åland Living intervjuade integrationshandledare Hanna Lindholm och integrationssamordnare Sofie Roxbäck vid Mariehamns stad om mottagningsprocessen, integrationsarbetet och de utmaningar som kan uppstå.

Förberedelser inför ankomsten

Mottagandet innebär ett stort arbete redan innan kvotflyktingarna anländer. Bland annat ska deras boenden vara klara med enkel möblering, mat, dryck och annat som behövs under de första dagarna i ett nytt land. 

Samarbetet med andra myndigheter måste också vara planerat och ordnat i förväg. Stadens integrationsenhet samarbetar bland annat med Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), Kommunernas socialtjänst (KST), Medborgarinstitutet (Medis) när det gäller språkutbildning samt Ålands arbetsmarknads- och studieservice (AMS). 

Även aktörer inom tredje sektorn, som Röda Korset, deltar i planeringen och erbjuder bland annat vänverksamhet. Den här gången har Mariehamns stads bostadsbolag Marstad kunnat erbjuda hyreslägenheter till samtliga nyanlända. I vissa fall hyr man bostäder av privata aktörer.

Språket är nyckeln

När kvotflyktingarna väl har anlänt till Mariehamn har de samma rättigheter och skyldigheter som övriga kommuninvånare. Målsättningen är att de ska trivas och bli självständiga kommuninvånare.

Att lära sig språket är därför mycket viktigt. Under det första året deltar de spansktalande flyktingarna i SFI-utbildningen som ordnas av Medis. Den här gången har hela gruppen spanska som modersmål. Språkundervisningen blir därmed enklare eftersom de använder samma latinska alfabet som vi. Istället kan det vara mer utmanande för de nyanlända att vänja sig vid hur viktigt tidsperspektivet och punktlighet är i vårt samhälle.

I början kan det också vara svårt att hitta gemenskap och fritidsaktiviteter. Medan Mariehamns stad ansvarar för flyktingarnas grundläggande behov är det ofta tredje sektorn som erbjuder kontakter och aktiviteter som skapar gemenskap och trygghet. Det är värdefullt att nyinflyttade kommer i kontakt med andra än myndighetspersoner och får möjlighet att bygga sociala nätverk redan från början. 

Varmt mottagande

Enligt Sofie har lokalsamhället tagit emot de nya kommuninvånarna på ett positivt sätt. Det har funnits nyfikenhet, bland annat från lokal media. Hon hoppas att fler tänker på hur viktigt det är att bjuda in inflyttade i den åländska vardagen med dess traditioner och seder. 

Just den här gruppen har varit mycket positiv och upplever att de har blivit varmt mottagna i Mariehamn och på Åland. Så här berättar familjerna som kom med egna ord hur de själva upplevde den första tiden på Åland: 

”Att anlända till Åland var en full förändring i våra livet, vi kände lugnet, stillheten och harmonin från den första tillfälle! Som familj kände vi oss väldigt nöjda från det ögonblick vi anlände. Vi tyckte att de var väl organiserad och väldigt bra arbete! De tog hand om alla! Lite i taget har vi kunnat anpassa oss och känna oss som en del av den åländska gemenskapen. Många människor utan att känner oss hjälpte oss flera gånger på gatan även om vi förstår och pratar inte svenska! Alla och varje person gav oss en varm välkommen till Åland. Tack vare deras stöd har vår integrationsprocess på Åland varit mycket enklare och smidigare.

Arbetsliv och skola

På frågan om när några av de nyanlända kan komma ut i arbetslivet på Åland uppskattar Sofie och Hanna att det kan bli aktuellt redan sommaren 2027. Då förväntas kvotflyktingarna ha uppnått tillräckliga språkkunskaper för att arbeta. Många i gruppen har dessutom gedigen yrkesbakgrund, bland annat inom serviceyrken, och visar ett stort intresse för att börja arbeta.

I gruppen finns också barn i skolåldern. De har inledningsvis placerats i förberedande utbildning (FBU) klasser med individuella studieplaner, samtidigt som de deltar i undervisning tillsammans med sin årskull i praktiska ämnen. Både barnen och deras föräldrar är mycket tacksamma för det åländska skolsystemet.

Välkomnar fler

Mariehamns stads integrationsenhet hoppas också att det i fortsättningen finns möjlighet att regelbundet ta emot kvotflyktingar, så att kompetensen och rutinerna inte försvinner inom organisationen. Kontinuitet ger bättre kvalitet i mottagandet för alla inblandade.

Under 2026 väntas ytterligare elva kvotflyktingar anlända från Venezuela. Då kan det bli aktuellt med nästa introduktion i samhällsorientering på spanska som följs av intensiva språkstudier i svenska.