Hela familjen har slagit rot, det är jag väldigt glad över!

Ålands polismästare Johan Pawli har bott på Åland i snart ett och ett halvt år, men det var nära att han flyttade till Åland redan för nio år sen.

- Jag kom i kontakt med Åland första gången när tjänsten som polismästare blev ledig 2011. Innan hade jag inte en tanke på att flytta hit, men då väcktes mitt intresse.

Då blev det inget, men när tjänsten som polismästare vid Ålands polismyndighet på nytt lediganslogs år 2019 tog Johan Pawli chansen. Han sökte och fick jobbet och tog familjen med sig till Åland. Efter ett år som tf polismästare är anställningen nu ordinarie.
- Vi är jättenöjda över att vara här, det är en helt annan livskvalitet än på fastlandet.

Inga bilköer

Johan Pawli är uppväxt i Esbo, men har bott på flera platser runt om i Finland. Bland annat i Vasa, Tammerfors och nu senast i Esbo. Tack vare ett stort intresse för internationell politik har han också bott utanför Finland i samband med olika utlandsuppdrag.
- Jag har konstaterat att oberoende var man befinner sig i världen sitter man i trafikköer flera timmar om dagen, särskilt om man ska föra barnen på olika hobbys. Det existerar inte på Åland. Här har vardagen istället två timmar extra ledig tid.

Dessutom är avstånden korta.
- Nästan allt är på promenadavstånd, och behöver du ta bilen så handlar det om körtid på några minuter. Till och med när du kör så långt bort du bara kan handlar det egentligen bara om en halvtimme i bilen, och ännu har jag inte bott här tillräckligt länge för att det ska kännas långt.

Det enda som egentligen blir lidande är vardagsmotionen.
- Det är så korta sträckor så man kan nog inte kalla det annat än frisk luft!

Aktiv familj

Hela familjen Pawli har bott på Åland sen dag ett, men eftersom Johans fru studerar till läkare i Riga ligger en stor del av ansvaret för barnen och vardagslivet på honom. De extra Ålandstimmarna gör därför stor skillnad.
- Jag är myndighetschef och ensamstående pappa på vardagarna och så försöker jag hinna med allt annat där emellan. Det skulle inte gå ihop så här bra någon annanstans än på Åland.

Just nu handlar fritiden mest om att skjutsa 12-åriga sonen och 10-åriga dottern till olika aktiviteter.
- Dottern är aktiv inom teaterskolan, dansar DunderDans och spelar tennis samt fotboll. Pojken har tennis, judo och spelar bleckblåsinstrumentet kornett. Jag får ha schema på kylskåpet för att komma ihåg allting!

När barnen spelar tennis har Johan tid för egen träning.
- Det är tacksamt att de har sina tennisträningar vid Bollhalla så att jag kan åka till gymmet och träna medan de spelar. Dessutom tar det bara tre minuter att köra därifrån till gymmet. Jag tror inte ålänningar vet hur jättebra de har det. Eller hur bra vi har det, får jag väl säga numera.

Delaktig i samhället

Familjen bor i en lägenhet i centrala Mariehamn. Först hyrde de i väntan på att rätt boende skulle dyka upp på fastighetsmarknaden. Numera äger de en egen lägenhet.
- Vi vill bo i centrum där det är nära till allt och besöker ofta stadsbiblioteket. På veckosluten går jag på morgonkaffe till Café Julius, det är ett härligt ställe med många diskussioner om hur Åland är. Eller borde vara, säger Johan och tillägger:

- Jag försöker hitta de riktigt åländska sätten att vara och verkligen komma in i rutinerna för att förstå samhället bättre och hur det ser ut för dem som varit här hela livet.

Han tycker också att det är viktigt att hitta ett liv utanför jobbet. Därför har han själv återupptagit tennisen och hittat en gemenskap via den. Han tränar både gruppträning och styrka på gymmet och simmar på Mariebad. Lite golf blir det ibland, och så jagar han lite.
- Jag har hittat ett jaktlag där jag får delta, jag är väldigt glad och tacksam för att jag har den möjligheten.

Högre livskvalitet

Johan återkommer till livskvaliteten och hur givande det är att livet nu är lugnare.
- Här är det ingen rusning utan du kommer ner i varv. Du har tid för dig själv, för hobbyn, för familjen och behöver inte vara inne i ekorrhjulet som bara snurrar fortare och fortare hela tiden. Det märks också hos ålänningarna själva, de har mycket mer tid att ge. Det är ingen som tittar på klockan och är redo att rusa iväg.

Flyttat har han gjort många gånger tidigare och han berättar att det finns en klassisk kurva som beskriver relationen till den nya bostadsorten.
- I början är allt bra, sen sjunker kurvan när du bott ungefär ett halvår innan den antingen börjar stiga igen eller sjunker ännu djupare. Nu har jag varit här i 15 månader och borde kommit ner i första dalen, men det har jag inte. Här finns helt enkelt inget som är så besvärligt eller irriterande att det skulle få pendeln att svänga. Istället finns livskvalitetsstämpeln kvar och både jag och resten av familjen är ännu uppe i kurvan. 

De känner sig med andra ord som hemma.
- Hela familjen har slagit rot, det är jag väldigt glad över. Nu är nästa steg för oss att hitta en sommarstuga!